En vandring i solen

Säga vad man vill om spelbarhet, men klassiska bladklubbor (här en järnetta av märket Mizuno TP-9) är jäkligt snygga.

Julaftonen 2006 går nog till historien som den med skönast väder. I alla fall om man som jag tycker att snö och kyla mest är elände.

Soligt, 9-10 grader varmt och vindstilla. Efter jullunchen slängde jag ned en järnetta och en järnsjua (Mizuno TP-9) i en bag tillsammans med en Odyssey Rossie II som jag inte använt på länge. Hunden fick följa med som sällskap.

Det är inte ofta jag har hunden (Xena, 7 år) lös på golfbanan - men hon verkar inte misstycka iallafall ... 8)

Att spela själv är egentligen inget jag är så förtjust i, men en dag som denna gick det inte att vara annat än glad och nöjd.

En dubbel på tian (gillar sista nio bättre) följdes sedan av idel par hela vägen in. Inte illa med bara J1, J7 och Putter i bagen. Iofs hade jag två järnsjuor (det låg redan en MP-33:a i bagen), men använde bara den ena. Lite ordning får det ju vara.

Extra roligt var det att slå järnettan så bra - den är helt nyinköpt (den och en järntvåa för en tusenlapp på ebay) och ursnygg. Iofs lär den inte få följa med särskilt ofta - den var allt annat än lättspelad från fairway ...

Här är ett litet bildgalleri från dagens runda. Lite mer läsning finns efter bilderna.
Dagens kompisar på banan.
*ssholes som inte lagar sina nedslagsmärken borde pryglas offentligt.
Inte alls särskilt nervöst, trots stort publikintresse ... 8)
J1, J7, J7 räckte utmärkt på 13. Birdiputten slank dock ur, men vad gör väl det en sån här dag.
J7 var lite mycket klubba på 14 ...
... men vad gör väl det när man sedan chippar upp bollen och sätter putten.
Järnett, järnett pin high på 18 ... skön avslutning!

På eftermiddagen lyckades jag sedan bli sjuk och missa julmiddagen, men det kunde inte förstöra den underbart varma känsla jag fick inombords av att gå en runda i solen med några klubbor, en yster hund och en underbar bollträff.

Annat var det i lördags - då spelade jag i dimma och duggregn hela vägen, med ett gäng sopprötter i bollen framför som spelade långsamt och inte hade vett att släppa igenom.

Snacka om att koncentrationen försvinner när man dels måste vänta och dels retar upp sig på att folk inte släpper när de har 2-3 tomma hål framför sig och vi kommer fram till tee innan de hunnit iväg ordentligt.

Som en av mina spelkamrater sade: "De får spela i vilket tempo de vill, bara de släpper igenom snabbare partier."

Kloka ord.

God fortsättning!

Tomten finns - men han har dumpat renarna och kör i stället motorcykel ... 8)