Blå himmel har man inte varit bortskämd med på sistone.
Tobbbe och jag anlände vid 10 och efter en sväng in i shopen för att hämta en ny mössa (den gamla var bara *för* smutsig) och några nya plastspikar till dojjorna vandrade vi över till tians tee eftersom det stod två hackare och väntade på ettan.
Bamsefar som just återkommit från en Sydafrikatripp med helt andra temperaturer tilldelades noll slag (och det var f-n inte för lite som ni kommer att få se), Tobbbe likaså medan jag själv glatt snikade åt mig mina fyra erhållna.
Redan på tian lyckades jag slarva bort två av mina slag medan Tobbbe gjorde en sällsynt bogey efter att ha slagit sitt inspel långt och Bamsefar gick direkt upp i en fin ledning. Som varade i ett hål - eftersom Tobbbe för andra dagen i rad sänkte ett 30-metersslag för eagle på elvan!
Mitt eget spel stämde bättre och bättre och hade det inte varit för en puttning som knappt givit andra pris i damklassen kunde jag varit några slag bättre än de 39 jag hade ut. Även Bamsefar spelade bra (som vanligt), men hade inte sin bästa dag på greenerna.
En lång chip-n-run med järnnian på hål 18 (vårt nionde) till ett par decimeter för par på nian gav ledning 3-0-0 i Köpenhamnaren och så var det dags att kliva ut på ettan och banans första nio hål som jag traditionellt inte är lika bra på.
En kanonsmäll med drivern gav upphov till udda läten från Tobbbe, det lät nästan som beröm för en bra drive. Inte så konstigt kanske, för jag drev ut honom med 15-20 meter och var nästan (inte bara nästan faktiskt) förvånad själv. Men man fick inte vara glad länge - Tobbbe satte upp sitt inspel till någon meter och jag fick nöja mig med delning med en nettobirdie efter en toppad wedge ... 8(
Även på tvåan slog jag den bästa driven, men förlorade ändå hålet sedan jag missat green och slagit chippen lite snett (dock perfekt i längd). 3-3-0 i Köpenhamnaren gjorde att det inte alls kändes tryggt - med tanke på vilka hål som var kvar och vilka man spelade med.
Det är vackert med höstsol - här motljus på trean.
På trean slog jag det sämsta utslaget, men fick ändå dela hålet med Bamsefar. Hans inspel fick vi skänka för birdie medan min boll pluggade sig en meter kort - Tobbbe ville skänka även min putt, men jag rullade i den för att slippa snack ... 8)
Lika bra att skänka Bamsefars putt, till vänster i bilden.
En schysst smäll från fyrans tee följdes upp med en råtoppad sandwedge över hela green och sånär ut i nyponbuskarna vid tians tee. De skadeglada leendena från mina spelkamrater (kan man kalla dem så när stämningen är mer rå än hjärtlig ... 8) talade sitt tydliga språk när jag försökte hitta ett sätt att slå bollen utan baksving.
En fin snärt med händerna förpassade bollen in på green, ett par-tre meter förbi flaggan. Bamsefar lade sin birdieputt på hålkanten och Tobbbe missade sin hårfint. Själv rullade jag lugnt i min putt för par till mer bekanta tillrop (Bamsefar blev så glad för min skull att han plockade upp bollen ur hålet - tyvärr tappade han den åt fel håll när han skulle kasta den till mig ... och den hamnade i bunkern bakom green ... 8)
Udda att en kille med Bamsefars precision kan missa så grovt när han ska kasta bollen till mig ... 8)
På femman slog Bamsefar en tunn järnfyra ned i greenbunkern och jag bytte min femma mot en fyra - och slog en pärla ett par-tre meter förbi pinnen. Bamses bunkerslag var utsökt och bollen rullade upp död - det var damklass på Tobbbes birdieförsök och min birdieputt svängde tyvärr ur hål på luftningsmärkena.
Bamsefar behärskar verkligen det långa bunkerslaget.
6-3-0 med fyra hål kvar att spela. Tre över par med mersmak och en riktig kanondag för golf. Ibland är det en riktig ynnest att kunna sticka iväg och spela golf på dagtid i stället för att behöva sitta inne och knacka tangentbord hela dagarna.
Sexan vann Bamsefar med ett par sedan jag pushat mitt tredjeslag och slagit en klumpig chip, medan Tobbbe treputtade efter att ha superhookat en spoon från långt ut i skogen till fairway och sedan klämt upp en drive runt träden till sandwedge-avstånd.
Det krävs lite talang att slå en drive från marken - men vad hjälper det när man sedan treputtar.
På sjuan slog Bamsefar ett inte alls oävet slag, men tyvärr aningen långt och vinden tryckte bollen av green på vänstersidan. Jag ställde upp en perfekt järnfyra lite mot vinden och kunde glatt se på hur bollen landade en dryg meter höger om hålet. Tobbbe chippade upp kort min boll och gav mig linjen med sin tvåputt och jag kunde sedan rulla i birdien för vinst av hålet sedan Bamsefar gjort en stark up-n-down.
Schysst att sätta upp en järnfyra så här nära.
Ledning 7-5-0 med två hål kvar att spela och slag på åttan kändes inte alls dumt. Faktiskt riktigt trevligt. Ännu trevligare var järnsjuan till ett par meter som sedan inte hade någon betydelse eftersom Tobbbe tappat sin drive out of bounds och Bamsefar slagit ett taskigt inspel och sedan toppat chippen över hela greenen.
Bamsefar kort på två, Tobbbe lång på fyra och jag tajt vid pinnen ... 8)
Jag hade iofs velat se Tobbbes putt för den var återigen rakt över min markeringsknapp, men han ville inte slå den ordentligt och jag missade såklart birdieputten i tron att
bollen skulle falla en kopp från höger - men icke.
Nåväl, seger 10-5-0 över två så duktiga spelare värmer en gammal Puttares hjärta och när vi sedan hålade ut på sista hålet - jag för bogey och Bamsefar för birdie (en sån där typisk Bamsefar-birdie - tunt utslag, halvbra inspel och så en bombsäker långputt mitt i hål) hade vi varit ute i nästan exakt 2:45 - en utmärkt tid för en treboll.
Dagens scorer
Tobbbe: 77
Bamsefar: 74
Puttaren: 76 - Klicka här för att se mitt scorekort
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar