03 maj 2008

Äntligen fanns den där!


Ja, där fanns den faktiskt. Den där svingen som jag letat och letat och letat efter. Den där enkla rörelsen som känns så totalt fri och till synes inte kräver någon ansträngning. Bara ställa upp neutralt. Rotera upp axlarna och slå igenom. Klick. Och så spikrakt mot målet. Gång efter gång.

Om sedan bara puttningen kunde stannat kvar. Men nej då. Den försvann i samma takt som svingen dök upp – precis som vanligt. Men 75 slag från backtee på Hesketh, med 10 greenträffar, 5 up and down två chip-tvåputt och ett bunkerslag-tvåputt, var precis vad själen behövde.

Tidigare i veckan hade jag inte lyckats knyta ihop säcken när jag haft Dirren på fallrepet och tre gånger fått släppa till delning trots att jag haft en ledning i matchen långt in mot mål. Men icke så idag. Dirrens sving satt inte alls och efter ett draget utslag på 13 fick han skänka hålet och matchen för 7/5.

De sista fem hålen på Hesketh var sedan de fem bästa. Där flera av dem hade klara vibbar av min favoritbana, The Island norr om Dublin. Slarvade bort dagens bästa drive på 17, runt 250 meter med rull) när jag inte vågade gå för det och i stället lade upp för nära, missade green och var för girig på chippen. Bogey.

På sista hålet hade jag återigen en utmärkt birdiechans, men som så många gånger förr denna dag missade jag – den här gången kort i linjen. Närmast birdie var jag nog på hål 12 där jag missade utslaget till höger, spelade fram till 96 meter och slog en sandwedge som tog i hålkanten och lade sig död till höger om koppen.

Veckan slutade således soligt för Puttaren och jag slapp nesan av att åka hem utan att ha slagit Dirren. Synd dock att vi missade chansen att spela Hillside, som av många rankas som bäst i området. Vi var på Royal Birkdale och försökte snacka oss ut där, men fick i stället hjälp med att komma ut på annars mycket restriktiva Hillside. Tyvärr tog vi sedan för lång tid på oss i shopen på Birkdale och hamnade bakom så många medlemsbollar att vi inte skulle hinna runt.

Banorna här har i allmänhet varit riktigt bra – jag rankar personligen banorna i ordningen Formby GC, Southport & Ainsdale, Royal Liverpool, West Lancashire GC, Wallasey och så Hesketh – som visserligen hade en underbar avslutning, men i övrigt lite för många parkliknande och intetsägande hål.

Vi har mått som kungar och bott bra på moderna Malmaison i Liverpool och på splirrans nya Formby Hall Golf Resort & Spa. Vi har ätit gott och mycket. Och druckit gott och mycket emellanåt också. Guinness-reserven i landet sägs vara på upphällningen som brukligt när jag besöker brittiska öarna.

På alla klubbar vi varit har man varit vänliga och trevliga. Många medlemmar har pratat en stund med oss och ute på banan har vi blivit genomsläppta flera gånger utan något trassel. Ingen runda tog mer än 3:15 och då slog vi båda många extrabollar här och där, puttade runt lite och tog massor av fina bilder.

Resans värsta upptåg stod Dirren för. Lite allmänt skojande och skämtande har det såklart varit hela veckan, men på Formby GC fick jag sånär en hjärtinfarkt. Vi kom ikapp en väldigt långsam boll på tian, med en äldre spelare som gick riktigt illa. De spelade långsamt och vi fick vänta.

Efter elvan såg vi inte dem på fairway och trodde att de spelat ut sina bollar till höger och var dolda av den stora sanddynen där. Vi väntade och väntade, men fick till slut slå – varsin fin drive i mitten-vänster och Dirren, som slagit först stegade resolut iväg mot sin boll, med mig 30-40 meter efter.

När han passerat sanddynen får han syn på den långsamma bollen och vinkar ursäktande till dem, vänder sig fram och hajar sedan till. Jag hör inte vad som sägs, men han kupar handen bakom örat och blir sedan upprörd, ger dem fingret två gånger, den ena med rejäl smäll med handen mot biceps.

Min puls rusar, jag känner hur jag får andnöd och nästan tunnelseende när jag försöker rusa fram för att lugna Dirren och be de äldre spelarna om ursäkt. När jag kommer fram förbi sanddynen är det såklart tomt. Gubbarna hade gått rakt över och spelat 16 i stället och Dirren höll på att skratta på sig. Tokf-n!

Med tanke på att det är billigare med greenfee här än på de fina banorna på mer populära destinationer, samt att det i övrigt är billigt att leva här med låga priser på mat och dryck, rekommenderar jag alla att boka in sig på en flight till Liverpool eller Manchester, hyra en bil och sedan besöka de underbara pärlorna här.

Det finns ett nytt samarbete mellan klubbarna och turistorganisationen här – England's Golf Coast www.englandsgolfcoast.com - som är väl värt en titt. Man kan boka tider online och få massor av bra information.

Några ettor ... och andra siffror:
1 flygbiljett med SAS
1 hyrbil från Budget (KIA Sorento, enormt monster, med TomTom One GPS)
1 rum med en stor säng på Malmaison Hotel
1 snabbt rumsbyte
1 mycket modernt och skönt rum med två sängar på Malmaison Hotel
1 snabb matbit och några Guinness
1 runda på Wallasey, stryk med några poäng. Gul tee var en alldeles för kort bana för oss.
1 runda på Royal Liverpool, sånär seger, men delning till slut. Gul tee första nio var kort-kort, men grön tee sista nio perfekt.
1 Guinness i baren och 1 par knäckta glasögonskalmar
1 snabb språngmarsch till Specsavers för att fixa glasögonen
1 lugn dag med spatserande i Liverpool
1 besök på Anfield Road med guidad tur
1 besök på Beatles-museum
1 snarkande Dirren (à la Boeing 747 på inflygning)
1 runda på underbara West Lancashire, återigen delning i stället för seger. Vit tee precis lagom långt.
1 Guinness och sedan iväg till Soutport & Ainsdale
1 snabb matbit och några Guinness
1 runda med golfbil i hastigt tempo. Bra spel i 10 hål (på par från backtee!) och sedan katastrof sista nio med fyra dubblar
1 sån där otrevlig magkänsla när Dirren gör en perfekt birdie på sista hålet för delning
1 gäng Guinness
1 underbar trerätters på Formby Hall Golf Resort & Spa. Bästa tomatsoppa jag ätit och en perfekt köttbit följt av en chokladtårtbit.
1 skön nattsömn
1 lite spartansk frukost
1 runda på Formby Golf Club. Blandat spel, men många bra slag.
1 härdsmälta på 7:e hålet som jag inte fick under kontroll förrän efter Dirrens upptåg på tolvan. Förlust så det bara sjöng om det.
1 god middag i Southport
1 ny skön nattsömn
1 stressig morgon med en ny spartansk frukost
1 runda på Hesketh med en bollträff utan dess like och veckans första seger.
1 lång dags färd mot natt och hämtning av hustrun i Köpenhamn
1 lyckad GPRS/Bluetooth-uppkoppling med laptopen i bilen
1 lycklig Puttaren ska snart somna sött

//Btw, min banranking ovan är en bedömning av banornas kvalitet som helhet. Räknar man den något mindre objektiva kategorin "Nöje" vinner West Lancs med god marginal.

//Några fina bilder finns här: Flickr-set med bilder från Liverpool
251 är Liver Building i Liverpool. Den sista byggnad utvandrarna såg innan de kom till Statue of Liberty i New York.
267-285 är från West Lancashire GC
kopia av 289 är en fin skylt som beskriver exakt vad jag tycker - se det inringade stycket
292-303 är från Southport & Ainsdale
308-314 från Formby GC
316 är utsikten från vårt fönster på Formby Hall Golf Resort & Spa
ordning_hesketh är något vi skulle ta efter
318- är sedan bilder från Hesketh

Inga kommentarer: