Jag har inte försvunnit ...

Med min tidigare så storskaliga produktivitet undrar ni kanske var jag tagit vägen när jag inte skrivit på ett par dagar.

Jag har inte försvunnit, men i onsdags regnade det hela dagen och det var ju inte mycket att skriva om. Igår ringde Tobbbe och undrade om vi skulle spela.

- Nä, sade jag, jag känner inte för det idag ... men ... äh, ge mig några minuter att fundera på det.

Jag tänkte på allt jobb jag hade liggande, på att jag borde röja på kontoret, på att jag borde ha tid över för familjen och på en massa annat. Vilket tog 3-4 minuter och så ringde jag tillbaka.

- OK, jag hämtar dig om en kvart när jag slängt på mig lite andra kläder och gått med hunden.

Sagt och gjort, på med ett par golfbrallor i stället för de träningsbrallor jag hade på mig, en golftröja, polo och lammullströja (de två senare fick jag senare ta av eftersom det var 8-9 plusgrader, strålande sol och emellanåt nästan vindstilla).

Vid ankomst till banan var det som vanligt så här års i princip tomt. Påfyllning av vatten och sedan ut på tee direkt.


Flödet i bäckarna var rejält, och ganska snyggt i solen.

Banan var kraftigt vattensjuk - eller - det fanns lite vatten här och där, men eftersom Haverdals GK ligger på mestadels ren sandjord så var det inte värre än att man fick droppa sig ur någon enstaka vattenfylld bunker och steppa runt enstaka pölar. Vissa greener var dock blötare än andra och hastigheten därför något ojämn.


Tvåans green sett från treans fairway. Snyggt.

Både jag och Tobbbe inledde stabilt, men med de slag han fick ge mig räckte det inte att göra några par och bogeys och jag var tre upp efter sex spelade hål. På sjuan slog jag dagens bästa slag - en järnfemma som landade tre meter kort pinnen - och pluggade sig på green! Inget flyt på det här hålet (pluggade ju bollen i bunkern förra rundan).


Där satt den ... eh ... sitter den ...


Ser ni månen ..? Så kan jag använda läderwedgen och förbättra min chip som stannade kort på den blöta greenen.

Min bollträff var dock som bortblåst och puttningen alls inte lika skarp - varför jag efter fjorton spelade hål var fyra över par och bara dormie ... 8)


Träden är fantastiskt snygga på hösten

Tobbbe är inte den som ger upp och en monsterdrive på femton (när han insett att det är bättre att spela med den fade man har med sig än att ställa upp för draw och snaphooka) följt av en järnfemma till några meter gav honom en enkel tvåputt-birdie. 3 upp och 3 att spela.


Ja, den här svingen är det inte mycket fel på - men vad hjälper det ... 8)

Hål 16 är ett långt par 3, idag i princip vindstilla och Tobbbes tunna slag fick en kick framåt och lade sig i princip död - vilket gjorde att min tredje sand save för dagen inte betydde något. 2 upp och 2 att spela.

Haverdals sjuttonde hål avverkade Tobbbe med ännu en klocka med drivern, in på green och två puttar. Själv slog jag en schysst drive, gled in i ännu ett järnslag och dribblade sedan lite fram och tillbaka för en dubbel. 1 upp och 1 att spela.

Nu var goda råd dyra. Visserligen kunde jag skylla på den mulligan jag gav Tobbbe på tian, men tappa fyra upp och dormie hade varit lite kymigt ändå.

Driven på 18 var bra och lämnade inte mer än en sandwedge till flaggan längst bak till höger. Men vad hjälper det när man glider in i ännu ett slag och får en lång-lång putt upp till en annan platå. Tobbbe tog dock sitt ansvar och visade respekt för de som är äldre än han själv genom att slå ännu ett tunt slag över green och sedan lobba upp kort och missa putten. 1/0 var sedan ett faktum när jag lugnt rullade i min parputt (från dryga två meter).

Rätt man vann alltså som vanligt. 78 slag med taskig bollträff och mindre bra puttning är inte heller mycket att gnälla på när jag gjorde 77 slag i onsdags med härlig bollträff och skarp puttning (iaf större delen av rundan).


Inte vackert, men skönt väder var det iaf ... 8)

Idag blev det en familjedag med simhallen och slabbig snabbmat på Max i stället för Greensome, eftersom min partners hand inte lämpade sig för spel. Lika bra det - det har regnat hela natten och regnar fortfarande så det var nog lika delar simskola och golf där ute idag.

Imorgon är det Vintertouren på Kristianstad GK. Jag går i samma boll som Gunnar Mueller - iofs inte första gången, men alltid roligt att spela med en "levande legend". Vi får se vilken Puttaren som kommer till start - den knäsvage socketkungen eller den lugne och stabile spelaren som gör en runda kring 80 (rätt OK för mig från backtee).